måndagen den 21:e november 2011

Vintern är runt hörnet..

I helgen så är det skidtestardagar i Sälen och inte så långt efter det kommer samma dagar fast lagda i Åre.

Låter som en dröm för en skidåkare. Låter inte bara som en dröm, det är en dröm för en skidåkare. En perfekt buffé att stilla den skidåkarhunger som vi snöknarkande entusiaster byggt upp under sommarhalvåret. För det är väl lite det en skidåkare är egentligen, en junkie. En junkie efter adrenalin, fart och fläkt.

Tillbaks till helgen dock. I helgen kommer vi alla samlas runt detta smörgåsbord av skidor och ta för oss som om vi aldrig s ett skidor förut. Det jag mest är sugen på att se är hur många av skidmärkena som hakat på Rockertrenden på allvar? Snowboardåkare har ju haft den förmånen sen urminnes tider, förstår inte varför skidåkare ska få ha det sämre.

En annan sak som jag har tänkte lite på är ju skillnaden mellan att åka offpist med skidor och snowboard. Vilket tycker ni är bäst? Är ni mest för att studsa runt med böjda knän eller sätter ni högre värde på att få spruta snö?

Själv väljer jag nog både och, beroende lite på situation så klart. Är det knatning och klättring involverat så väljer jag utan tvekan ett par skidor med stighudar, men är det bara för åkningens skull så tar jag nog hellre snowboarden.

Jag är nog mest en snowboardåkare trots allt.

Ses i Sälen!

tisdagen den 15:e november 2011

En stjärna har slocknat

Alltid när ens förebilder går ur världen så känns det tomt. I helgen omkom legenden Jamie Pierre i en lavin. En skidåkare som inte bara var fenomenalt skicklig, utan även en innovatör. Jamie var mannen som gav cliffjumping på skidor ett ansikte. Speciellt när hans drop på 72m (SJUTTIOTVÅ!) klättrade upp på världsrekordsstegen. Att se Jamie åka skidor är som att se Shaun White åka snowboard. Allt ser så lätt ut. Allt är kliniskt. Ska Shaun White dra av en 720 i ett hopp så är det just en 720 – inte 719 eller 721. Utstuderat, övat och perfekt utfört. Åter till Jamie. Om man fick kalla skidåkning för en konstform, och det tycker jag man kan, så är Jamie skidvärldens Dali. Istället för att rita smältande klockor så sprätte Jamie snö som ingen annan kunde.

Det krävs mer än bara ett våghalsigt sinne och ett sug för adrenalin om man ska lyckas med det som Jamie gjorde - det krävs även kunskap. Ta världsrekordet som ett exempel. Hur fort måste jag åka för att landa precis där jag vill, hur ska min kropp vara formad i startögonblicket, när jag måste jag börja vrida för att landa på rätt sätt, hur ska jag landa och framförallt var? Frågorna är fler, men ovan är några. Några som Jamie var tvungen att få svar på innan han ens kunde tänka tanken på att faktiskt spänna på sig skidorna och ta sig emot klippkanten.

Och. Det allra viktigaste att besitta, vilket J så klart gjorde, är en hängivenhet som man inte ser hos många andra. Hängivenhet och förtroende för folket han jobbar med.

Nedan följer ett klipp med legendens världsrekord.




måndagen den 7:e november 2011

Härligt, härligt men farligt, farligt – En låt om skidåkning.

Nu är inte jag pappa än, och har väl inga planer på det heller. Dock så var det inte så länge sen jag själv var barn. Så mina teorier och tankar i detta blogginlägg kanske har någon slags kredibilitet. Det jag däremot kan säga är att jag har hört låten i rubriken. En låt om blommor och bin. Det där ”snacket” som Björn sjunger har jag aldrig haft, och jag har för den delen ingen vän eller bekant som fått nöjet (missnöjet?) att uppleva det. I dagens tider så är snacket mellan far och son bara en myt.

Många föräldrar, inklusive mina egna, säger ofta åt barn att man vad man får och vad man inte får. Föräldrar ska så klart göra detta, för att skydda sina barn dvs. Det lilla problemet som föräldrar gör om och om igen dock är att inte säga varför. Att säga att ett barn inte får äta lördagsgodis på en onsdag räcker inte. Jag vet i alla fall att jag var mer sugen på att äta godis på onsdagar än på någon annan dag. Det finns vuxna exempel också,

Motorsågsmassakern t.ex. När den kom ut i England så blev den förbjuden på grund av för starka scener, något som så klart ledde till att alla skulle se den. Och alla såg till att se den, på ett eller annat sätt.

Precis som att barn inte kan hålla sig för att äta godis för dom inte får så vill barn inte heller ha på sig hjälm. För att dem måste. Måsten och förbud är värdelösa taktiker när det gäller att få barn att göra som man vill. Och om nu föräldrar är så smarta så bör väl en enstaka förälder någon gång förstå detta? Säg inte bara åt era barn att dem inte måste ha hjälm, berätta också varför. Tja, antingen det eller så kan man väl få åta en godis på onsdagar om det leder till att hjälmen används?

#kompromiss

fredagen den 28:e oktober 2011

Nytt år, helst nya skidor.

I den vanliga världen så brukar det skojas om att en man köper en sportbil för att kompensera för något annat. I denna värld så anses en sportbil ofta som skryt. Vilket är lite tråkigt.  I skidvärlden däremot, så är det bara bra om du har dyra grejer. Så länge du besitter en skicklighet som ligger på samma nivå som t.ex. dina skidor. Fanns väl inget fjantigare än åkare (läs turister) som åkte runt och röjde (plogade?) i pisten med ett par K2 Pontoon när den modellen släpptes. Det gäller att anpassa sitt material till sin skidåkning. Många säger kanske emot mig där och menar att det är tvärtom och menar på att man ska anpassa sin skidåkning till sitt material, dvs att ens första skidor ska vara ett par breda rockers med sju mil lång svängradie, allt för att mysa runt i barnbacken. Skidåkning är en dyr sport, absolut. Och med det tänket jag har anammat blir det kanske inte mer fördelaktigt. Men det blir i alla fall roligare. Golf fungerar lite på samma sätt. Det är ingen mening med att ge en nybörjare ett helset bladklubbor i stål när det finns grafitklubbor med en sweetspot stor som Grönland.

Gör det inte svårare än vad det är. (Någon borde skriva ner det där.)

Här är mina skidor.

onsdagen den 19:e oktober 2011

Det är vi väl värda?

Skidåkning är så mycket mer än bara skidåkning. Många åker inte bara iväg på skidsemester endast för att åka skidor, utan även för det som händer runtom och utanför pisten. Visst, puder är bland det bästa som finns i världen. Men känslan av att ha åstadkommit något, i det här fallet att ha sprutat snö, är något alla är ute efter. Och går det, så förstärker vi gärna den känslan.

”Äh, ska vi inte ta en öl på det här? Det är vi väl värda?”

Och det är lite det här ögonblicket jag vill prata om. När man känner sig värd något. Min slutgiltiga poäng har kanske inte tokmycket att göra med detta. Det finns dock en röd tråd, om än smal så finns den. Man tar dagens sista åk. Känner sig nöjd. Solen har skinit hela dagen, temperaturen har varit just under minus och snön har varit perfekt. Vi kan önsketänka och säga att berget var tomt på annat folk än just dig och dina vänner. En perfekt dag i backen helt enkelt. Hur avslutas då detta? ”Äh, det är vi väl värda?”. Exakt. En kall en i solen. Stegen tas mot baren med bäst utsikt för eftermiddaggssol. Du slår dig ner, knäpper upp pjäxorna och sätter på dig solglasögonen.

Då händer det.

Solen går i moln. Och här kommer vi till den stora frågan i veckans inlägg. Vad gör du med dina solglasögon? Lägger du dom åt sidan, sätter du upp dom I håret på ett kaxigt manér ELLER är du personen som har ett så kallat senilsnöre?

Och det där är alltså veckans frågeställning. Senilsnöre, är det cool eller keff? Jag säger att det är dyngcoolt. 

tisdagen den 11:e oktober 2011

Patagonia


Patagonia, detta anrika märke som alltid har sysslat med kvalitet framför allt. Nu betyder ju detta inte att Patagonia helt har bortprioriterat design. Jäklar vad grejerna är snygga, kolla bara på denna. Snygg som bara den tycker på skidåkning.se. Hade utan tvekat kunnat visa upp mig i den där. Snart dags att börja införskaffa nya grejer inför vintern. Man kan aldrig vara nog förberedd. På denna sida kan ni hitta var man kan köpa t.ex. jackan som blivit länkad.

Det fina med Patagonia är ju inte bara funktionen och designen, de vet ju också väldigt mycket vad dom vill. Det är ”gröna” kläder och sakerna är gjorda för en sak, uteliv och inget annat. Något vi älskar här på skidåkning.se


måndagen den 29:e augusti 2011

Ice Breaker

Här kommer ett litet tips om ett bra märke som gör snygga och bra träningskläder Ice Breaker. Och det bästa av allt är att dem gör underställ och det är ju bra när man åker skidor! Så kolla in den här sidan om du vill läsa lite om deras olika kläder. Dem tipsar också om sidor och affärer som säljer kläder från Ice Breaker. Du får lite synpunkter på vad dem funkar till eller inte funkar till! Precis en sådan sida vi gillar här på Skidåkning.se! OM du skulle hitta några bra sidor får ni gärna tipsa oss!
Vi älskar att hitta nya märken och Ice Breaker är precis vad vi behövde nu. 
Så kolla in Ice Breaker sidan och njut av den sista sommaren.