Alltid när ens förebilder går ur världen så känns det tomt. I helgen omkom legenden Jamie Pierre i en lavin. En skidåkare som inte bara var fenomenalt skicklig, utan även en innovatör. Jamie var mannen som gav cliffjumping på skidor ett ansikte. Speciellt när hans drop på 72m (SJUTTIOTVÅ!) klättrade upp på världsrekordsstegen. Att se Jamie åka skidor är som att se Shaun White åka snowboard. Allt ser så lätt ut. Allt är kliniskt. Ska Shaun White dra av en 720 i ett hopp så är det just en 720 – inte 719 eller 721. Utstuderat, övat och perfekt utfört. Åter till Jamie. Om man fick kalla skidåkning för en konstform, och det tycker jag man kan, så är Jamie skidvärldens Dali. Istället för att rita smältande klockor så sprätte Jamie snö som ingen annan kunde.
Det krävs mer än bara ett våghalsigt sinne och ett sug för adrenalin om man ska lyckas med det som Jamie gjorde - det krävs även kunskap. Ta världsrekordet som ett exempel. Hur fort måste jag åka för att landa precis där jag vill, hur ska min kropp vara formad i startögonblicket, när jag måste jag börja vrida för att landa på rätt sätt, hur ska jag landa och framförallt var? Frågorna är fler, men ovan är några. Några som Jamie var tvungen att få svar på innan han ens kunde tänka tanken på att faktiskt spänna på sig skidorna och ta sig emot klippkanten.
Och. Det allra viktigaste att besitta, vilket J så klart gjorde, är en hängivenhet som man inte ser hos många andra. Hängivenhet och förtroende för folket han jobbar med.
Nedan följer ett klipp med legendens världsrekord.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar